Färgarfrun

Det tog många år innan Birgit Nilsson övertalades att sjunga Färgarfruns roll i Richard Strauss opera Kvinnan utan skugga. Färgarfrun blev även den sista rollinstuderingen på Birgits repertoar.

pageImage

Metropolitan Opera Archives

1975 var det dags för Birgit Nilssons sista nya roll på repertoaren, även denna gång skedde rolldebuten på Kungliga Operan i Stockholm. Färgarfrun ansågs vara en av de svåraste och mest krävande roller som fanns för en högdramatisk sopran. Det hade tagit många år innan Birgit övertalades att studera in Färgarfrun. Hon uppfattade till en början rollen som väldigt svår med växlande taktarter och svåråtkomliga intervaller. Under instuderingen sjönk hennes självförtroende och hon var nära att avsäga sig uppdraget. När hon väl börjat sjunga partiet till orkester, var alla problem plötsligt som bortblåsta. ”Då bars rösten som på lätta vingar genom alla svårigheter”, sa hon efteråt. Föreställningen i Stockholm blev en stor succé för alla medverkande. Så småningom kom Birgit att sjunga rollen i bland annat München, Frankfurt, Wien och Hamburg. Färgarfrun blev slutligen en av Birgit Nilssons favoritroller.